fredag 22 januari 2010

Alltid nåt som saknas.

Tomrummet efter dig min älskade ängel, kommer aldrig att fyllas. Vad man än gör så är det alltid nåt som fattas, du fattas. Under semestern har vi gjort vårt bästa för att Gabriel skulle ha så roligt som möjligt, det märks att även han saknar dig och inte har lika roligt utan dig. "Du skulle haft så roligt om du hade fått följa med", var det man tänkte på hela tiden. Vart man än gick såg jag dig springa omkring med ett stort leende på läpparna, med en glass i handen, bada, hoppa i polen.När vi satt och åt gjorde det så ont att se din tomma stol, där skulle du ha suttit med oss, om du bara hade fått vara kvar hos oss min ängel, varför är livet så orättvis? Varför är du inte kvar hos mig så att jag kan krama dig, pussa dig och lukta på dig? Det är så tomt utan dig. Vad jag längtar efter dig mi corazon. Vi tog med oss ett kort på dig och några värmeljus som vi tände på kvällen. När vi gick till stranden plockade brorsan några stenar och sa: dem här är till Adrian, vi lade dem vid kortet på hotellrummet och när vi åkte hem tog vi de med oss och lade dem vid din grav idag när var hos dig. Det var så fint hos dig, tack farmor och farfar, morfar hade också varit och lämnat några lyktor som han gjort.
God natt min älskling, mamma älskar och saknar dig så jag inte vet hur jag ska orka.