torsdag 12 augusti 2010

Kan man dö av sorg?


Absolut så tror jag det, när man förlorat det mest värdefulla i hela världen , ngt som man inte kan ersätta med alla pengar och all kärlek i hela världen , så tror jag faktiskt att man kan dö av saknad och ett stort sår i hjärtat.

Om jag inte hade haft ngr fler barn som jag älskar precis lika mycket som Adrian, så hade jag nog inte suttit här och skrivit just nu, inte för man hade gjort ngt dumt utan för att man hade släppt alla försvarsmekanismer man har och sedan blivit sjuk av ngn skitsak och inte bry sig om att bli frisk.

En del ser säkert inte vilken sorg man bär på, och det kan man förstå, för på utsidan kan man se precis ut som vanligt vissa dagar.
Men på insidan äter sorgen och saknaden sakta men säkert upp en, det finns ingen medicin för sorg ngt som får en att inte minnas allt det tråkiga , men jag skulle änndå aldrig ta en sån medicin, för jag vill aldrig glömma.

Älskar dig så mycket Adrian, saknar dig så mycket att det inte finns ord.

Älskar dig till solen och tillbaka min bubbe.

Pappa.

söndag 8 augusti 2010

8/8

Oändlig,obeskrivlig saknad. 8 månader men ändå känns det som igår. Du saknas varje sekund. Vår lilla familj kommer aldrig att bli hel igen, du saknas.


Igår var vi på kalas, Adriàns kusin fyllde 8 år. Han är 3 månader äldre än Adriàn. Förra året var Adrián med, kusinen hade fått Lego i present, Adriàn som älskade att bygga Lego, hjälpte gärna till och bygga, så där satt de båda och byggde. Adriàn var så himla duktig på Lego och var så noggrann. Den bilden hade jag i huvudet hela dagen igår, jag såg dem sitta vid bordet och pratade och byggde Lego. Adriàn kanske skule bivit byggnadsingenjör eller nåt sånt om han fått växa upp. Det gör så ont att du inte fick växa upp, att jag inte kan hålla om dig min ängel. Vad jag saknar dig.



For no matter what she says…no matter what she feels
My surviving mom has a broken heart that time won't ever heal.

Kaye Des'Ormeaux

Saknaden och sorgen finns i varje andetag.
Mamma älskar dig min lilla ängel.