Syskonkort

Den här veckan har barnen i Adriàns och Gabriels skola tagit kort. I år blev det bara porträtt bild för Gabriel, ingen syskonkort som de andra åren. Alltid samma fråga som snurrar i huvudet, VARFÖR??, vet att vi aldrig kommer att få nån svar men ändå kan man inte sluta att fråga sig, oavsett hur långt tid det gått.


Förra årets syskonkort, den togs i Augusti. Gabriel ville ha en likadant "halsduk" på huvudet som Adriàn skulle ha. Det märktes att Adriàn började bli stor, för efter sista cellgifsbehandlingen och han tappade håret igen, då ville han inte gå utan mössa eller nåt annat på huvudet, de andra gångerna brydde han sig inte om folk tittade. Varje morgon innan han gick till skolan fick jag knyta fast halsduken på huvudet, och han ville ha den tuffa med dödskallar som han fått av moster titti.
Vad jag saknar dig min älskling, vill hålla om dig och hjälpa dig innan du ska till skolan, varför får jag inte det?
Mamma älskar dig min lilla ängel.
Saknar dig i varje andetag.