fredag 8 januari 2010

En månad av saknad

Idag är det en månad sen du somnade in. Det känns så orättvis att du inte fick vara kvar efter att du kämpat så länge. Det går inte en sekund utan att man tänker på dig. Det är många tankar i huvudet hela tiden, mest tänker man på vad du skulle gjort just nu. Nu hade du kommit ut från isoleringen från avd. B87 och fått flytta till Ronald Mc Donalds huset, fått varit ute och lekt med snön, väntat på att få komma hem till viken, till ditt rum och dina leksaker, det är så orättvis. Det känns som om det var igår vi var på BIVA i Solna. Saknaden går inte att beskriva. Mamma saknar dig så mycket. Din jacka och dina stövlar är kvar i hallen, hoppas än att du ska komma tillbaka. Fast man vet att du inte gör det. Varför ??
Idag åker mamma,pappa och brorsan till Farbror Johan, och farmor och farfar kommer att se efter dig som de brukar göra när vi inte är hemma. Det känns bra att nån kommer och ser efter dig varje dag, så att ljusena alltid är tända hos dig. Saknar dig min älskling, mamma älskar dig av hela sitt hjärta.

onsdag 6 januari 2010

Grattis Gabriel

I dag fyllde Gabriel 5 stora år, han vaknade redan vid 5 tiden för han var så spänd på vad han skulle få i paketen. Han åt tårta till frukost och höll igång hela dagen med sina nya leksaker, det var ngt som saknades när presenterna skulle öppnas, det var Adrians nyfikna ögon och hans hundögon för inte han fick ngr paket. Erika och barnen var här på fm och fikade lite och farmor och farfar kom på eftermiddagen. I helgen åker vi ner till brorsan i Västervik och förhoppningsvis hinner vi med lite bad i badhallen där nere innan hemmresan.

Grattis Gabriel 5 år.

Saknar dig currumbiscumbi.

They say that memories are golden
well maybe that is true
I never wanted memories
I only wanted You
A million times I needed You
a million times I cried
If love alone could have saved You
You never would have died
In life I loved You dearly
in death I love You still
In my heart You hold a place
no one ever could fill
If tears could build a stairway
and heartaches make a lane
I'd walk the path to heaven
and bring You back again
Our family chain is broken
and nothing seems the same
But as God calls us one by one
the chain will link again

måndag 4 januari 2010

Kom tillbaka.

Det enda jag önskar, är att du ska komma tillbaka. Mamma saknar dig så. Snälla kom tillbaka och ligg bredvid mig som du brukade göra, du gillade att ligga tätt intill mig när du sov, ville känna värmen, kom tillbaka och lägg din hand på min kind och gräv dina fötter under mina ben som du brukade göra. Kom tillbaka och dansa med mamma i köket när de spelar nån låt på radion som du gillar, kom tillbaka och sätt dig i mitt knä och bara mysa. Vad jag saknar dig min älsking, snälla kom tillbaka. Inga ord kan beskriva saknaden. Allt känns så meningslöst utan dig.
Mamma älskar dig min lilla ängel.

4 januari

I dag var vi uppe vid graven och ställde upp lite starwars gubbar som Adrian gillade så mycket, vi tände lite ljus , vi ska väl snart börja fundera lite på vad för gravsten som passar bäst för Adrian. Det känns så sjukt att behöva begrava sin son och ha bekymmer om gravsten , den som själv inte har varit med om att förlora sitt barn sitt allt kan aldrig förstå , inte ens 0,0000001% smärtan, tommheten , ångesten , det stora hål som värker varje sekund i hjärtat. Ni kan se vår smärta men ni kan aldrig känna den. Vår saknad kan aldrig göras mindre , vår smärta kan aldrig göra mindre ont, men alla ni underbara föräldrar , syskon , kusiner , arbetskamrater, vänner och andra gör så att vi orkar genomlida en dag i taget , att ni finns där när vi behöver er, att ni kan få oss att skratta och finnas där när man behöver gråta, vi är er evigt tacksamma .

Gabriel har suttit och målat i Adrians transformersbok och säger att när han dör ska han ta med bilden i kistan och ge den till Adrian, han saknar verkligen brorsan.

Ska börja lägga in lite fler bilder vart efter.
Ta hand om er alla.