Idag har det varit riktig sommar väder. Såna här dagar när det är så fint väder, känns det extra jobbigt. Man tänker på hur roligt Adriàn skulle haft, lekt med brorsan i polen, eller suttit under parasolen och lekt med gubbarna eller ritat. Nu när smultronen börjat mogna skulle han och brorsan bråkat om vem som tagit flest smultron. Vi planterade en liten smultronplanta hos dig så att du får dina smultron min ängel. Varför fick du inte vara kvar hos oss?? Tiden går men det känns ändå så overkligt att du är borta.
Snart är det midsommar, i år får pappa Tobbe äta sill själv, det är bara du och pappa som gillar sill, Gabriel och jag får äta köttbullar istället. Det kommer att bli svårt att fira midsommar utan dig älskling. Vad jag saknar dig min ängel, varje sekund.
God natt min ängel, mamma älskar dig.
Ja det är helt obegripligt varför våra fina barn inte fick vara kvar hos oss, med sina syskon. Det var ju inte såhär livet skulle bli...Jag har alltid älskat sommaren, värmen, solen...Men nu är det bara väldigt jobbigt, känns som om solen är trotsig på ngt vis...
SvaraRaderaJag hoppas Adrian, Anthony och de andra änglabarnen som finns med dem badar och njuter tillsammans...
Kram