Ett år av obeskrivlig sorg och saknad. Ett år sedan jag höll dina varma händer, pussade dina varma kinder. Ett år sedan jag kände ditt lilla hjärta slå för sista gången. Ett år sedan jag höll om din varma lilla kropp. Ett år sedan du sov själv för första gången sedan du föddes. Vad jag saknar dig min lilla ängel, vill kunna krama och pussa dig igen.
Kl: 13:40 var vi hos dig. Vi tände ljusena vi hade med oss och lade blommor hos dig. Din klasskompis H, hade redan varit där och tänt ett ljus, under dagen hade även O, en till klasskompis, varit där och lämnat en teckning han gjort till dig. Tack O och H, det betyder mycket för oss att ni tänkte på våran ängel.
Tack alla som på ett eller annat sätt "varit med oss" under den här svåra dagen.
Det var en tung dag, tyngre än vanligt.
Saknaden och sorgen finns i varje andetag.
Mamma älskar dig min lilla ängel.
Un gran abrazo al más grande de los JEDIS a su mamá a su papá a sus hermanitos y a todos los familiares allá en Suecia, siempre siempre estarán aquí dentro de este corazón!!!
SvaraRaderaVi är många som finns där för er, på ett eller annat sätt...jag vet att ni finns för mig med, i tankarna...Många kramar....
SvaraRaderaAdrian kommer alltid att finnas med O. Han pratar ofta om honom, deras tid tillsammans blev för kort med blev väldigt betydelsefull!! // S
SvaraRaderaKänner inte ni också att det INTE kan ha gått ett helt år???? Obegripligt. Varför...?
SvaraRadera"Massmis med"
Hannas pappa
Många varma kramar till Er!
SvaraRaderaJag tänker på er mycket.
Titti
Det är så sorgligt. Ett år utan lille Adrian. Så svårt att förstå. Kramar
SvaraRadera