tisdag 22 december 2009

Tisdag 22 december

I morgon är det begravning och det känns både skönt och samtidigt så himmla jobbigt.
Jag kan inte förstå att jag ska begrava mitt barn, han som med sitt mod och sitt härliga humör har fått oss att må så bra under dom här tunga åren.
Hur man sen ska kunna gå vidare och leva med den här smärtan och sorgen är för mig en gåta , man får ta en dag i taget och just nu är all kraft på att begravningen ska bli så fin som du förtjänar Adrian. Sen har vi åtminstonde en plats som vi kan gå till , men vi pratar med dig hemma hela tiden , jag hoppas du kan höra oss och känna vår kärlek till dig.

Livet kommer aldrig bli detsamma utan dig, det fattas en stor bit av mitt hjärta och den biten kan ingen eller inget ersätta .

På julafton åker vi ner till Johan med familj, vi är så tacksamma att vi får komma.Kommer att bli en tung jul i år men vi ska göra vårt bästa så att Gabriel får en jul HAN förtjänar, han har varit så stark och förstående under dessa år trots att han är så liten, det känns så viktigt för oss att kunna hitta lite ork så att han inte behöver stå över mer saker han har velat göra men inte kunnat under vår resa.
Pappa och mamma älskar dig så mycket Gabriel.

Tack så mycket till alla som satt in pengar till minne av Adrian på barncancerfonden, ni anar inte hur mycket det betyder och värmer oss i hjärtat, alla bidrag är viktiga t o m 20kr gör skillnad i stora loppet, om det inte vore för alla er som skänker pengar skulle inte forskningen ha gjort sådana framsteg. Nu överlever 3 av 4 barn men det skulle ha varit 4 av 4 .
Vi kommer fortsätta kämpa för barncancerfonden och Adrians minne till den dagen vi själva får träffa Adrian.
GLÖM ALDRIG.


Jag tittar upp på ett moln där du tittar ner
Du sägar att jag inte ska gråta mer
Men livet är som en dimma
Och tårarna slutar aldrig rinna


4 kommentarer:

  1. Es muy difícil escribirles porque los pensamientos no fluyen, ni las palabras y se queda uno sin saber que hacer ni decir ni pensar. ¿Maldecir? ¿Llorar? ¿Resignarse?
    Un abrazo y aunque Adrián ya partió y ya no está en ese cuerpecito desde aquí le doy mi hasta pronto MI JEDI!!!

    SvaraRadera
  2. Anonym23.12.09

    Det är för sorgligt. Jag och min kille har pratat om barn. Men efter det här är vi mer osäkra. Jag vet inte om jag skulle orka om något hände mitt barn. Man blir ju så deppig bara det händer någon annans barn.

    Den här är fin. Den passar bra:
    http://www.youtube.com/watch?v=vTjWRX1UVzc

    SvaraRadera
  3. Är en 3-barns mamma i Gusum och jag gråter när jag läser. Imponerad av Gabriel som visat sig så stark. Måste vara svårt för lillebror att inte ha sin storebror kvar. Svårare för er som föräldrar att inte ha sin först födde kvar. Ni är så otroligt starka både du,Tobias och Gabriel. Vila i frid Gabriel. Gud har verkligen fått en fin och otroligt stark Ängel till sin samling.

    SvaraRadera
  4. Hej Adrian:
    idag vaknade jag och precis som varje dag under en lång tid tänkte jag på dig. Jag saknar dig så mycket! Jag brukar blunda för att minnas ditt vackra ansikte, dina händer och fötter. Jag vill minnas ögonblicket då jag såg dig för första gång och för sista gång, värmen från din lilla kropp när jag tog dig i mina armar och kramade dig... det kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

    Din bortgång har lämnat ett djupt tomrum i mig, förmodligen är det ditt sätt att säga mig att jag aldrig få glömma dig. Men oroa dig inte nene, min själ och din kommer alltid att bli kopplade till varandra. Och varje gång jag tittar på något vackert, kommer jag att känna din närvaro och veta att du ser och hör mig.

    Jag kommer att tro att det är du som ordnar alla vackra ögonblicken i mitt liv. Att varje gång du upptäcker något underbart lägger du det framför mig så att jag kan njuta av det.

    Livet kommer inte vara lätt utan dig, men jag kommer att göra allt för att du ska känna stolthet över din moster precis som jag kände för dig under din svåra kamp mot din sjukdom. Jag vet att slutet är bara början och att en dag kommer vi vara tillsammans igen.

    Tack Adrian för allt du gav mig genom din villkorslösa kärlek! Tack för att de sju åren av ditt korta liv har gjort mig till en stark och kärleksfull person. Jag kommer alltid att ha dig nära mitt hjärta så att du aldrig glömmer hur mycket jag älskar dig.

    Jag är säker på att en dag kommer jag att se dig le igen, jag kommer att få kramma dig, pussa dig och säga alla ord av kärlek som jag skulle ha sagt till dig under den här livstiden men som nekades mig. En dag kommer vi att få vara tillsammans igen.

    Här är en sång till dig
    http://www.youtube.com/watch?v=d3UB5Fr80SM

    CON AMOR, TU TITTI...

    SvaraRadera