7 månader har gått och det känns fortfarande lika overkligt att du är borta.
Saknaden, sorgen, skuldkänslorna, smärtan blir bara större.
Varför?? Varför fick vi bara ha dig i 7 år?
Vill ha tillbaks dig. Vill inte vara utan dig min älskling.
Du hade så mycket kvar att uppleva.
Vad jag saknar dig min ängel. Vill krama dig, pussa dig.
En liten bukett på 7 månaders dagen.
Tack mormor för för den fina brevet.
Mamma älskar dig och saknar dig
min lilla ängel.
Hola a todos paso a saludarlos, estuve mirando las fotos de Miguel.
SvaraRaderaUn abrazo gigante a toda la familia!!!
Jag skrev ett liknande inlägg en dag, just det där med att dessa barn hade så mkt kvar att uppleva. Men jag fick en klok kommentar på mitt blogginlägg som känns bra att tänka. Han skrev att visst levde de en alldeles för kort tid, men den tid de fanns hos oss levde de till fullo. Barn funkar ju så....
SvaraRaderaVad fin har var Adrian. Vi får bära dem i våra hjärtan nu, på en alldeles speciell plats...
Tack för styrkekramarna, dito tillbaks till er...